Cravings

Läs noga på innehållsförteckningarna och lär dig identifiera olika sockertyper. Undvik allt som innehåller mer än fem gram av:

Har tränat som en gris men jag verkar stå still i vikt, skjut mig. Samlar jag på mig vatten? Jag vet inte. Får ju ingen chans att väga mig heller, blir galen.

Har gått upp ett kg den här veckan, ett permanent kg. Men av någon anledning har mitt midjemått fortfarande minskat. Sjukt? Ja.

Hela dagen efter är också förstörd, har svinont i magen, är gasig och det gör seriöst ont när jag måste fisa och det blir inte direkt bättre när jag måste gå på toa. Alla stirrar på mig för min mage är fortfarande gravidsvullen. Jag ska aldrig hetsa så igen. Kommer vara mätt minst tre dagar framöver.

Alla preparat är ju bara en skitkombo av koffein och lite örter, som man kan få i sig genom kaffe och grönt te samt starka kryddor och känna sig mätttare. Skiter i det helt till jag märker att min ämnesomsättning stannar upp helt.

Vill börja med Lepigen men vågar jag gå direkt på X-strong? Är ju van kaffedrickare och tar koffeinpiller så det kommer inte bli något problem.

Maten är uppe i halsen. Om jag böjer mig framåt spyr jag upp allt direkt, kan knappt röra mig och magen putar ut
som om jag vore i nionde månaden. Jag känner mig tjock och äcklig. Får ha byxorna över hela magen som om jag var en sån där äcklig medelålderskvinna som försöker dölja bukfetman. Jag känner på mig hur allt jag  kör in i min äckliga mun kommer sätta sig på mage, lår, höfter osv och jag kommer aldrig se ut som jag vill. För jag är svag.

Jag hade inte riktigt ett behov alls utan ville bara äta för att det fanns där. Det verkade logiskt att äta när man
hade handlat hem nya saker. Man måste ju prova allt. Bröd med ofantliga  mängder smör, alla olika former och smaker för att hitta den pefekta mackan. Men ingen smakade så bra som jag hoppades. Det var jobbigt att få ner allt men jag gjorde det för smaken. Magen kved och bad mig sluta men jag fortsatte. Den slog tillbaka. Jag fortsatte. Jag åt, pratade om hur mycket jag tryckte i mig och tryckte i mig lite till. Sedan blev det jobbigt med bröd och alla pålägg var redan testade. Då gick jag över till kakorna. Och efter det chokladen. Sedan för att lätta upp det tog jag en frukt och/eller något salt. Som sedan blev för salt. Plack på tänderna förstör hela smakupplevelsen, det svider i munnen, förkylningsblåsorna kommer, kinderna är söndertuggade och hela kroppen säger nej. Jag fiser och har hur ont imagen som helst, för samtidigt har jag tryckt i mig saker jag inte tål. För jag slutade bry mig efter första tuggan. Men huvudet och jag säger ja. För jag är svag och äcklig.

Egentligen var jag bara törstig, röksugen eller kaffesugen. Men hade jag redan börjat tjänade det ngenting till. Då var jag omättad till den ultimata smakuppplevelsen som varade för evigt kom. Men den kom aldrig. Jag bara åt. Kunde inte bajsa alls eller bajsade ut en flod av fett och gifter från dagen innan. Vidrig är vad jag är. Jag kan inte få mig själv att spy heller. Allt bara sätter sig, det spelar ingen roll hur mycket jag tränar. Jag har redan förlorat.

Jag mår illa, håller på att spy hela tiden. Jag vill inte ha något särskilt. Jag vill bara frossa. Och äckla mig. Tog två varma mackor också. Döda mig. Nu blir det svält.

Vågen visade 47 på morgonen. Jag har gått upp ett kilo. Och det är mitt eget fel. För jag komer alltid vara den plufsiga tjejen som äter sina känslor.

Mina lår går ihop och äcklar sig också.



Some fatspo for this fatso.

Fick en kommentar av samma som igår. Vi var i simhallen idag och jag frös ihjäl i den iskalla poolen så efter klädsimmet gick jag upp och sa att jag inte kunde vara i vattnet länge till.

Läraren - Gick det bra? Hur många gjorde du?
Jag - 20 st.
Läraren - Var det jobbigt?
Jag - Nej men svinkallt.
Läraren - Du ser faktiskt väldigt kall ut, de andra brukar komma upp och vara alldeles röda i ansiktet men inte du.
Jag - Jag är väldigt kall. Är det pga kläderna?
Klasskompis - Nej du har ju inget underhudsfett, klart du fryser.
Jag - Har jag visst.

Usch jag bara känner hur jag sväller upp och magen börjar puta. Hatar den känslan.

Jag har verkligen gått ner mig, har snart tryckt i mig en hel måltidsersättning (var chokladsugen) vilket är 200 kcal(!) seriöst, 200. Det är så jävla mycket. Får hålla mig resten av dagen då.


En sån där liten rackare. Det värsta är att jag är skitmätt men fortsätter äta för den ligger där. Note to self: Låt aldrig maten ligga framför dig.

Jag vet inte, ska jag ta vikten jag ligger på just nu eller den jag faktiskt startade med?

Jag tar den jag hade i somras. Då vägde jag 52 kg (morgonvikt) och var himla missnöjd. Jag har nog vägt mer men inte vad jag har dokumenterar. Skämdes väl för mycket. Så i alla fall, jag vägde 52 kg och hade en längd på 164 cm, vilket jag fortfarande har. Mitt BMI låg på 19,3. Helt normalt alltså.

Just nu är jag inte helt säker på vad jag väger för vår helvetiska våg är skitgammal och det känns inte som man kan lita på den. Den visar i alla fall 46 för tillfället men jag är säker på att jag är uttorkad för jag ser verkligen inte smal ut om man säger så. Det ger mig ett nuvarande BMI på 17,1.

Så vart vill jag hamna då? Jag hade tänkt hamna på 39 till 43 kg innan min födelsedag vilket ger mig lite mindre än en och en halv månad. 43 kommer nog gå men 39 vet jag inte riktigt än. Ska komma igång med träningen så fort helvetet kommer med posten. Längtar. Jaja, nu ska jag upp för att snart gå till bussen. Kram!

Ja som man kan gisssa komer den bloggen handla om mig och mitt liv, men mest min mat. (jag har en annan blogg för det lite mer allmänna) Den är först och främst till för att jag ska kunna skriva ner allt det där jag egentligen vill gnälla/prata om hela tiden men inte riktigt kan.

Och för att klargöra vissa saker. Nej jag har inte anorexia (man behöver ett BMI under 17, och jag är tjock) och jag tänker inte propagera för det. Det är bara så att jag vill ha kontroll och koll över maten jag stoppar i mig så jag äntligen kan vara tillfreds med mig själv och min kropp. Kommer inte lägga ut mitt namn för det kan bli jobbigt beroende på vad jag skriver och bilder kommer inte upp än på ett tag för jag skäms ännu. Så med andra ord, ja jag tänker vara feg och anonym. (Haha.)

Ta del av allt om ni vill men allt jag skriver kommer vara i syfte att få lite mer av en översikt på vart jag står, vart jag vill hamna osv. Det kommer strax ett startinlägg om vikt och sånt. Kram!